Det är så långt från en svensk stad man kan komma... Och det dom bär på huvudet, det är fulla dunkar! T o m barnen hjälper till och bär vatten, ibland otroligt långa sträckor.
tisdag 26 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En blogg om stickning, att vara anhörig till person i utlandsstyrka och diverse lösa funderingar....
|
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar