Missade

ett stickcafé i helgen! Insåg jag när jag var in på Mälarmaskans egna blogg.... Attans... Av någon anledning var jag stensäker på att första gången är nu på lördag... Å andra sidan var jag stensäker på att det är onsdag idag också. Var så övertygande att Såpfot höll med mig i ett snabbt och kort resonemang på Skype idag. Jaja... så kan det vara. Har väl inte landat riktigt ännu efter resan... hoppas jag inte slår mig när jag dimper ner!

Hittat en sida som heter Stayfriends där man kan leta gamla skolkamrater. Och det är verkligen riktigt roligt. En blogg jag vill bjuda er på, nästan lika mångordig som min, men klart läsvärd och mänsklig är "Märtagretas livsblogg" En gammal kamrat från tiden jag gick på typ hushållsskola... Skratta du... har faktiskt gjort det. Hemteknisk hette det och skolan hette Rösta, ligger i vackra Ås utanför Östersund. Mycket bus hade vi för oss men det var också väldigt lärorikt, inte minst textilt. Hade både vävning och sömnad, det var första gången jag fick börja väva efter att ha längtat så länge jag kan minnas.

Nej, ska inte sitta här och surra. Tänkte baka lite bröd och så vill nog vovvsan ut en sväng. Solen skiner, bäst att ta vara på det för nu är snart höstrusket här på riktigt. Ha en trevlig kväll!

Ull och kvinnokraft...

Kvinnor i Kenya har en svår situation. Högutbildade har de i mångt och mycket samma möjligheter som män men långtifrån alla har kunnat studera. I många familjer och områden är det fortfarande mannen som ska styra och ställa, utåt sett är det bäst att tillägga. I hemmet är det, vad jag fått mig berättat, annorlunda. Kvinnan blir oftast stående med försörjningsbördan och hela ansvaret för barnen och maten medan mannen alltför ofta tar till alkoholen. I perspektivet att det kan vara stolta krigarfolk som tvingats in till städerna av falska illusioner är det kanske inte så märkligt. Ägnade en del tid åt att i smyg studera män som arbetade och tyckte mig se en sorg och saknad i deras blick när de trodde att ingen såg... En längtan efter frihet långt bortom verkstadens fyra väggar eller kassaapparatens lilla vrå. Inbillar mig kanske... vad vet jag...

Arbetslösheten i Kenya är 70!!!%. Ofattbart!!!

Sökte efter något konkret exempel på hur kvinnor kan ta tag i sin situation själva. Verkar som att det ofta finns någon typ av kyrka inblandad när det händer konkreta saker. Det VI hittade rent konkret var ett kvinnokollektiv i en liten stad som hette Nanyuki. Besök gärna deras hemsida och se vad man kan göra med väldigt enkla medel om man är lite kreativ och får lite stöd!!! http//www.spinnersandweavers.org

De har idag ca 120 kvinnor som arbetar åt dem. Även handikappade kan utföra arbete, då de kan arbeta i hemmet. Förutom vävning ägnar de sig också åt stickning.

Vi fick en väldigt fin visning genom deras lokaler och genom alla processer. Numera har de egna får, merinofår. Förut handlade de ull från Nairobi. De spinner både entrådigt och tvåtrådigt i olika kvaliteér för vävning och handstickning. Växtfärgar sina garner med bl a korsenill

(lus som bor på kaktusar, se bild) för rött, kål för en vacker gröngrå ton, bark från pepparträd till grått. Väver och stickar både på beställning och för sin egen butik. Jobbar med enklast tänkbara redskap men det går fort som ögat och med säker hand! Är väldigt imponerad!!! De exporterar mer än gärna! Såg själv massor av paket på väg att skickas. Bilder finns på deras hemsida (inte särskilt bra objekt fotograferade, deras arbeten var mycket vackrare i verkligheten), och här är våra bilder...