Tiden snurrar så fort

när man har roligt. Och det har jag just nu... trots saknaden..... Marknaderna och jobbet tar det mesta av min kraft och energi men båda är oerhört kul. Tror jag hamnade på rätt jobb nu. Tokhögt tempo där man får testa sina gränser blandat med lugna stunder som öppnar för samtal, möjlighet att få hjälpa människor och lite lagom mycket teknikutmaningar, trevliga temperamentsfulla arbetskamrater och kunder av alla sorter och slag. En oväntad generositet från arbetsgivaren som överraskar och glädjer, jag är inte van vid att en simpel timanställd får vara med på möten, julbord och t o m får julklapp från arbetsgivaren! Uppskattar det enormt. Och nattjobb... jag älskar nattjobb. Men det blir inte många minuter i telefon på den lediga tiden, det får jag nog av på jobbet.

Dessutom blir jag involverad i det nya sverige. Det är bara att konstatera att vårt land förändras och det fort. Under åren i det stilla Kjula glömde jag att hänga med tror jag... På årets julbord som var en blandning av hotell- och taxifolk fick jag uppleva att i mitt eget land vara i minoritet som svenska! En väldigt, väldigt konstig känsla men också spännande. Kände igen dynamiken från tiden i Kenya. Vet inte hur många nationaliteter som satt kring bordet på Westerqwarn i Strömsholm men många var det.... Och jag tror inte någon i de högsta ställningarna var ursvensk. Såhär är det och det märks nog mest i serviceyrkena. Jag är ännu inte på det klara med hur det skiljer sig från det sverige jag började arbeta i men jag tänker mycket på det och återkommer säkert med reflektioner framöver. Har ju ett par säsonger på ett ursvenskt fjällhotell för många år sen att jämföra med.

Men jobbet är inte alltid kul, det ska väl erkännas.... är ensam ansvarig på hotellet på nätterna, står i en reception med stora fönster i gatunivå och det är på både ont och gott. Oftast är det charmigt, man följer stadens insomnande och uppvaknande men för några nätter sen var det lite obehagligt för då var det inte så mycket folk ute och de som var det kändes klart obehagliga. Det var lite för hög berusningsnivå och det låg aggression i luften... fast rädd var jag inte, det behöver man inte vara, chaufförerna tittar in med ojämna mellanrum och det passerar både polisbilar och vaktbolag utanför på gatan så händer nåt är chansen att få hjälp fort goda. En av chaufförerna skrattade åt mig och konstaterar att jag tänker för mycket... och det har han faktiskt rätt i... det är bra med arbetskamrater så man får perspektiv....

Senaste marknaderna och summering av mitt första år som knalle

Har varit på ett par marknader till, tror jag ska börja skriva lite mer utförligt om de jag är på, kanske kan vara till nytta och inspiration för andra som har lust att börja åka. Det är verkligen att rekommendera!!! Man träffar folk och får prata om och visa upp det man gör och roligare kan det väl inte bli. Skattereglerna för vad man får tjäna på hobbyverksamhet är numera generösa så det krävs rätt mycket innan man blir skattepliktig. Dock bör man ändå se till att hålla reda på sin försäljning och sina utgifter för man kan bli kontrollerad. Har inte råkat ut för det än men är heller inte nervös för dom nivåerna har jag inte nått. Nästa år är jag mer beredd så då kanske, nu vet jag mer om vad som säljer så chansen ökar. Vore väl egentligen roligt om man kunde sälja så mycket så man blev skattepliktig fast jag tror inte dagen kommer:-)

Julmarknad i Skebokvarn. Tror det var tredje året hembygdsföreningen där arrangerade. Där blev det inte så riktigt lyckat, vi hade fått löfte om att stå inomhus och var därför klädda för det, men fick stå ute. Efter lite krånglande hamnade vi iallafall till sist under tak. Första gången jag ställer upp mina saker i en rullstolsramp. Det var kallt och fuktigt men gjorde iallafall det bästa av situationen, hittade en hel del trevliga människor att prata med och en gång när jag vände på huvudet brann en fotoblixt av och en leende man påstod att det var så man fick de bästa bilderna. Han fortsatte att knäppa ett tag. Jag som hade jobbat hela natten var kanske inte helt överförtjust, men vad gör man inte.... nån måste ju våga så jag hängde bara på och berättade lite kort om vad jag gör och varför. Det blev dock ingen bild i tidningen, bara en kort artikel. Han konstaterade i artikeln att jag har specialicerat mig på vantar, halsdukar och mössor. Inget medvetet val men när jag tittar på mina saker ser jag att han nog har rätt. Bra att få hjälp att se.... Artikeln hamnade i Katrineholmskuriren av alla tidningar!?! Fick ett bra tips av journalisten på säljbara "ting" att sticka. Vad det är håller jag dock för mig själv tills jag undersökt marknaden:-)

Extra kul var att jag träffade fler representanter för områdets textilkultur och den visar sig vara imponerande. Det finns flera som håller får just för ullens skull och det verkar som att man håller på att utveckla sig ordentligt i konsten att få fram bra ull och använda den kreativt. Jag köpte några härvor garn spunnet på Solkustens ullspinneri av får från Båvenområdet. Ska bli roligt att se hur det för sig i stickningen! Den 10 januari har Båvenmaskan en dag på hembygdsgården dit Mälarmaskan är inbjuden. Jag har skrivit lite om det på Mälarmaskans blogg och även startat en grupp på Facebook som jag kallar Mälarmaskan m fl där jag hoppas fler och fler ull- och stickintresserade kommer att skriva om lokalproducerade garner och aktiviteter i länet. Sörmland är så litet så vi kan gott skapa aktiviteter för hela länet för att lära oss mera och inspirereras av varandra.

Efter att ha stått ute och frusit hela dagen var jag lite trött när jag körde hem, hade ju jobbat hela natten också, men trots att det var beckmörkt och regnigt och okänd väg så gick det bra och jag hann hem i tid för att äta ordentligt och sticka lite innan det var dags för ytterligare ett arbetspass. Söndagsnätter är rätt lugna så det gick bra att jobba men måndagen sov jag gott... Otroligt vad man orkar när man har roligt!

Nästa var sista helgen före jul i Rinkesta slott utanför Ärla. Slottet har aldrig varit öppet för allmänheten, har använts som vårdhem ett antal år och nu söker den nye ägaren efter användningsområden. Bl a håller en osttillverkare, Sofia, till där och det är hon som höll i trådarna för marknaden. Där fick vi platser inne tack och lov för dagen var vansinneskall!!! Det kom inte så mycket folk som vi hade trott och det började lite trögt på försäljningsfronten men lossnade... Roligast var en härlig dansk konstnär som förälskade sig i mina tvåändsstickningsmössor. Han köpte en och sen försökte han sälja övriga till ett antal personer. Borde kanske anställa honom som säljare, fast jag skulle nog inte hinna sticka i samma takt som han säljer. Även här fanns Båvenområdet representerat med garner och ullalster men jag handlade inget denna gång. Kul dock att ses igen när man börjat bli bekanta. Fanns en dam till som hade textilier och lite stickat. Hon gjorde roliga vantar, förmodligen av restgarner. Modellen typ lovikka men inte ruggade, förmodligen stickat av restgarner för det var flera färgfält i varje och en avig rand som dekor ett varv in på några färgfält. Enkelt och effektfullt! Nej, jag kopierar inte andras modeller, men om någon låter sig inpireras av vad jag berättar så varsågod..... Gav henne mina uppgifter och hoppas på att vi kanske kan åka tillsammans nångång. Hon gillar också mindre marknader och vårt sortiment kompletterar varandras.

Summa summarum av detta mitt första marknadsår är.... Wow.... jag är helt fast! Det är jobbigt att masa sig upp på mornarna, plocka ihop och försöka hålla i ordning, leta sig fram på ställen man aldrig varit men oj... det är värt varenda minut! Det är oerhört roligt att möta människor, få en direkt feedback på det man gör, få prata om det man älskar. Varje marknad föder nya idéer, ibland får man nya vänner och bekanta både bland knallar och besökare och även om man inte blir rik så ger det iallafall så mycket inkomst att man med gott samvete kan fortsätta sticka i garner av god kvalité och unna sig att experimentera och pröva. Det här vill jag fortsätta med länge.... Tack till er som hjälpte mig att komma igång, tack till alla härliga människor jag mött och... vi ses igen!!!

Man borde inte vänta....

fast det gör man ju ändå. På allt möjligt... nu återigen på att höra från maken, han skulle ha ringt igår men inget hördes. Kan ju vara dålig mottagning.... Såg att nån svensk var anhållen i Pakistan igår, grannlandet. Fast det borde inte kunna vara han. Men vad vet man... iallafall inga läskiga påringningar på dörren på ett par dagar nu. Kanske har jag lyckats plantera obehagliga vibrationer så ingen vågar...

Himla tur man har jobb!!! Nu ska jag stänga ner datorn, har varit inne på Facebook ett tag, hittat gamla vänner, spelat Word Challange och lagt upp en ny grupp som jag hoppas kan bli samlingsplats för stickintresserade i Sörmland. Gruppen heter Mälarmaskan m fl. Sen blir det sova, vovven kommer ett tag så då blir det promenad och mer sova och sen jobba inatt. Fast.... jag tror jag får sticka en stund också, Lena på Nystvindan inleder ständigt i frestelse.... nu senast ett nytt Dropsgarn.... - Delight -. SÅ underbart... tunt, löstvinnat men starkt strumpgarn i förföriska färgövergångar... blir ett försök nu först men halvvantar som ska ut på första bästa marknad.

Borde verkligen få fart på kameran snart men det är så mycket man borde....

Stackars säljare

konsulenter, agenter och allt vad dom nu kallar sig som har fräckheten att ringa på dörren. Vad sjutton är det för nytt fenomen???? Länge har det ju ringt säljare av olika sorter och slag, det hjälper inte ens med NIX, många tar sig fram iallafall. Nu har dom dessutom tagit sig för att börja komma hem och ringa på och tjata om elavtal och telefonabbonemang och allt vad det nu är som jag inte bett om.

Men för sjutton... inte kan man oanmäld ringa på dörren till någon som har sin närmaste anhöriga i Afghanistan.... Jag vet... jag överreagerar men jag brukar inte få oanmälda besök och när det nu senaste dagarna ringt på dörren flera gånger så hoppar jag ur skinnet!!! För en sekund är det givetvis poliser eller nåt motsvarande som står där med hemska nyheter, nästa sekund en god vän som behöver hjälp eller bara träffas på riktigt, som vänner gör... så... jag ber retroaktivt och preventivt om ursäkt men jag kan inte rå för att jag blir galen när ni står där med ert påklistrade leende och inplastade id-kort som förmodligen inte säger nåt... håll er borta från min dörr!!!!!!!!!!! Ska dörrklockan ringa ska det vara av vänskap eller omtanke och inget annat.

Allting har en ände

även denna trevliga helg. Men till Malmköpings julmarknad åter kommer jag mer än gärna, speciellt om jag får det trevliga sällskap som jag fick den här gången! Och vi fick t o m levande underhållning en stund. Stämningen var jättetrevlig, ingen verkade stressad och många tog sig tid att prata en stund. Fick bl a vara rådgivare i hur man hittar knyppelmönster. Det var en herre som i samband med ett benbrott hade provat på knyppling och funnit det vara en avkopplande sysselsättning och nu passade på att få tips om vart man kan köpa mönster. Att sitta och sticka, vilket tre av oss fyra i huset gjorde så fort vi hann, måste, näst att ha hund, vara det bästa sättet i världen att få kontakt med andra människor. Nästan alla verkar ha någon sorts relation till eller tanke om stickning. Fick också kontakt med nystartade "Båvenmaskan". En stickförening i Sörmland som nyligen startat.

Eftersom försäljningen gick bra så... lite måste man ju unna sig... står man mellan choklad och smycken/ljus så... en lyxig liten chokladask, lite kola, nya örhängen och lite ljus fick följa med hem.

Kom iväg i god tid

och ovanligt nog hade jag inte ens glömt något! Fick ett rum i en mindre gård vid Malmköpings hembygdsgård som jag fick dela med två andra kvinnor. Jobbigt....... den ena sålde fantastiska smycken som hon gör själv, vackra väldoftande tvålar och ljus (också handgjorda av henne) både med och utan dofter. Och vilka dofter sen... hallon, blåbärspaj, glögg, pepparkaka, päron/sandelträ mm!!! Och den andra sålde handgjorda chokladpraliner och hemgjord kola.... I ett rum intill stod en kvinna i folkdräkt och sålde lite stickat samt fårskinn och garn. Behöver en låst plånbok som det bara går att stoppa in pengar i, inte ta ut från förrän man är hemma.... Vi fungerade bra ihop så dagen har varit jättetrevlig! Lite snö hade iofs varit snyggt men man kan ju inte få allt. Har sålt bra och dessutom kom några saker jag stickat och sålt tidigare vandrande in i lokalen i sällskap med sina nya ägare. Kul att se att det man gör används.

I Afghanistan verkar dom ha det så bra det går. Har haft sillfrukost enligt anhörigbloggen (som Eva påpekade redan igår)... Fast det är kallt och regnigt och att vara i ett land som detta utan att bli berörd är förmodligen omöjligt. Tänker på er alla som är där...

Vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag

Samma sak varenda gång maken är borta längre tid, lägenheten förvandlas till verkstad:-) Köket är än så länge normalt men känner jag mig själv rätt så är det väl snart igång där också. Har så förbaskat mycket idéer i huvudet! Satt i vardagsrummet hela dagen/kvällen. Hade besök av min "daghund" med matte och vi satt här och pysslade. Hade fått fram en massa smågrejer som legat på lager men medan hon producerade det vi skulle göra, OCH visade sig ha oanade talanger, hon är mycket, mycket mer konstnärlig än vad jag är, så fastnade jag i att virka smått med metalltråd. Nu får det vara såhär ett par dagar, det är jättehärligt att bara kunna sätta sig ner och greja när andan faller på. Dessutom stickar jag blommor ur fjolårets häfte Julstickning av Johanna Wallin. När man börjat kan man bara inte sluta och det är utmärkt användning av alla sparade små garnsnuttar. Man stickar smådetaljer som sen sys ihop. När det är grejer som inte ska utsättas för det slitage som t ex en strumpa får utstå är det lättare att sy ihop och fästa, man kan minska antalet stygn och det behöver inte alltid vara snyggt från alla håll. Med ett dekorstygn här och en pärla där kan man göra skojiga små saker.

I helgen är det marknad i Malmköping. Får se om jag ger mig iväg idag och gör iordning bordet eller om det får bli imorgon tidigt. Inget jobba i helgen, nu får det bli fokus på marknad. Men jag vet nu att jag orkar vara vaken och aktiv länge... jobbade i förrgår natt och var igång hela dagen igår ända till 23 på kvällen. Gick jättebra!

Killarna i Afghanistan verkar ha det rätt kämpigt såhär inledningsvis. Sänd goda tankar och styrka till dom så dom reder upp det som behöver redas upp!

Jobbat inatt

och nyss vaknat. Har hört av Göran så allt är väl. Igår på dagen fick jag följa med min daghund och hennes matte till veterinären. Lilla vovven har fått några knepiga knölar som veterinären tog en biopsi på. Huvva, det är inget trevligt att se djur sövas och bli skurna i även om det är små ingrepp! Men det verkar ha gått bra, nu är det bara att vänta på resultatet, tack och lov verkar det komma före jul. Vore inget kul för dom att behöva vänta över helgerna! Tror inte det är nåt farligt, vovven är pigg som en mört, men man vet ju inte och ju tidigare man kan få koll på elaka celler som överagerar, desto större chans att kunna göra nåt åt det.

Natten var jättelugn, men då blir det ju istället tid för samtal. Det är alltid roligt att få prata en stund. Taxichaufförer har sett det mesta och jag lär mig mer om stan och folket här än vad jag gjort under alla mina 19 år här! Eller åtminstone får jag perspektiv jag aldrig haft. Och inte bara om stan, vi har chaufförer från många olika länder så det blir lite omvärldskunskap också. Vilket jag definitivt behöver, har alltid haft en väldigt snävt perspektiv med mestadels sverige som referensram. Numera är det givetvis en övergiven värld, inget blev sig likt sen jag träffade Göran. Men det är mycket att ta igen. Stora luckor i allmänbildningen som behöver fyllas på.

Ska försöka sticka lite nu när jag fått kontakt med maken igen och återfått lugnet (fast jag var inte så särskilt orolig, den här resan vet jag kommer att innebära långa uppehåll i kommunikationen). Blir inte så mycket mer gjort inför marknadsdagarna i helgen, ska göra några iögonfallande småsaker bara. Jobbade på bra förra veckan så förrådet är lite förnyat. Nu är det några liggande beställningar som ska utföras och så vill jag försöka avsluta mina egna projekt som väntar så snällt.