Senaste marknaderna och summering av mitt första år som knalle

Har varit på ett par marknader till, tror jag ska börja skriva lite mer utförligt om de jag är på, kanske kan vara till nytta och inspiration för andra som har lust att börja åka. Det är verkligen att rekommendera!!! Man träffar folk och får prata om och visa upp det man gör och roligare kan det väl inte bli. Skattereglerna för vad man får tjäna på hobbyverksamhet är numera generösa så det krävs rätt mycket innan man blir skattepliktig. Dock bör man ändå se till att hålla reda på sin försäljning och sina utgifter för man kan bli kontrollerad. Har inte råkat ut för det än men är heller inte nervös för dom nivåerna har jag inte nått. Nästa år är jag mer beredd så då kanske, nu vet jag mer om vad som säljer så chansen ökar. Vore väl egentligen roligt om man kunde sälja så mycket så man blev skattepliktig fast jag tror inte dagen kommer:-)

Julmarknad i Skebokvarn. Tror det var tredje året hembygdsföreningen där arrangerade. Där blev det inte så riktigt lyckat, vi hade fått löfte om att stå inomhus och var därför klädda för det, men fick stå ute. Efter lite krånglande hamnade vi iallafall till sist under tak. Första gången jag ställer upp mina saker i en rullstolsramp. Det var kallt och fuktigt men gjorde iallafall det bästa av situationen, hittade en hel del trevliga människor att prata med och en gång när jag vände på huvudet brann en fotoblixt av och en leende man påstod att det var så man fick de bästa bilderna. Han fortsatte att knäppa ett tag. Jag som hade jobbat hela natten var kanske inte helt överförtjust, men vad gör man inte.... nån måste ju våga så jag hängde bara på och berättade lite kort om vad jag gör och varför. Det blev dock ingen bild i tidningen, bara en kort artikel. Han konstaterade i artikeln att jag har specialicerat mig på vantar, halsdukar och mössor. Inget medvetet val men när jag tittar på mina saker ser jag att han nog har rätt. Bra att få hjälp att se.... Artikeln hamnade i Katrineholmskuriren av alla tidningar!?! Fick ett bra tips av journalisten på säljbara "ting" att sticka. Vad det är håller jag dock för mig själv tills jag undersökt marknaden:-)

Extra kul var att jag träffade fler representanter för områdets textilkultur och den visar sig vara imponerande. Det finns flera som håller får just för ullens skull och det verkar som att man håller på att utveckla sig ordentligt i konsten att få fram bra ull och använda den kreativt. Jag köpte några härvor garn spunnet på Solkustens ullspinneri av får från Båvenområdet. Ska bli roligt att se hur det för sig i stickningen! Den 10 januari har Båvenmaskan en dag på hembygdsgården dit Mälarmaskan är inbjuden. Jag har skrivit lite om det på Mälarmaskans blogg och även startat en grupp på Facebook som jag kallar Mälarmaskan m fl där jag hoppas fler och fler ull- och stickintresserade kommer att skriva om lokalproducerade garner och aktiviteter i länet. Sörmland är så litet så vi kan gott skapa aktiviteter för hela länet för att lära oss mera och inspirereras av varandra.

Efter att ha stått ute och frusit hela dagen var jag lite trött när jag körde hem, hade ju jobbat hela natten också, men trots att det var beckmörkt och regnigt och okänd väg så gick det bra och jag hann hem i tid för att äta ordentligt och sticka lite innan det var dags för ytterligare ett arbetspass. Söndagsnätter är rätt lugna så det gick bra att jobba men måndagen sov jag gott... Otroligt vad man orkar när man har roligt!

Nästa var sista helgen före jul i Rinkesta slott utanför Ärla. Slottet har aldrig varit öppet för allmänheten, har använts som vårdhem ett antal år och nu söker den nye ägaren efter användningsområden. Bl a håller en osttillverkare, Sofia, till där och det är hon som höll i trådarna för marknaden. Där fick vi platser inne tack och lov för dagen var vansinneskall!!! Det kom inte så mycket folk som vi hade trott och det började lite trögt på försäljningsfronten men lossnade... Roligast var en härlig dansk konstnär som förälskade sig i mina tvåändsstickningsmössor. Han köpte en och sen försökte han sälja övriga till ett antal personer. Borde kanske anställa honom som säljare, fast jag skulle nog inte hinna sticka i samma takt som han säljer. Även här fanns Båvenområdet representerat med garner och ullalster men jag handlade inget denna gång. Kul dock att ses igen när man börjat bli bekanta. Fanns en dam till som hade textilier och lite stickat. Hon gjorde roliga vantar, förmodligen av restgarner. Modellen typ lovikka men inte ruggade, förmodligen stickat av restgarner för det var flera färgfält i varje och en avig rand som dekor ett varv in på några färgfält. Enkelt och effektfullt! Nej, jag kopierar inte andras modeller, men om någon låter sig inpireras av vad jag berättar så varsågod..... Gav henne mina uppgifter och hoppas på att vi kanske kan åka tillsammans nångång. Hon gillar också mindre marknader och vårt sortiment kompletterar varandras.

Summa summarum av detta mitt första marknadsår är.... Wow.... jag är helt fast! Det är jobbigt att masa sig upp på mornarna, plocka ihop och försöka hålla i ordning, leta sig fram på ställen man aldrig varit men oj... det är värt varenda minut! Det är oerhört roligt att möta människor, få en direkt feedback på det man gör, få prata om det man älskar. Varje marknad föder nya idéer, ibland får man nya vänner och bekanta både bland knallar och besökare och även om man inte blir rik så ger det iallafall så mycket inkomst att man med gott samvete kan fortsätta sticka i garner av god kvalité och unna sig att experimentera och pröva. Det här vill jag fortsätta med länge.... Tack till er som hjälpte mig att komma igång, tack till alla härliga människor jag mött och... vi ses igen!!!