fredag 18 januari 2008

Nairobi idag

Det är tredje dagen av de utlovade protestaktionerna. På TV har vi sett förskräckliga scener från framförallt slumområdet där polis attackerar livs levande människor på ett sätt vi aldrig sett hemma. Men fortfarande är det, peppar peppar, lugnt här där vi bor och där håller vi oss. Ingen kan säga vart det här tar vägen och hur jag än försöker så begriper jag inte vari konflikten består! Jo, litegrann..... det tycks bottna i motsättningar mellan stammar. Men... samtidigt finns en hög ambition att skapa ett demokratiskt samhälle och man tillåter ju faktiskt demonstrationer, som jag anser vara en oerhört viktig del av demokratin, och tillåter att människor med olika åsikter kommer till tals så på något sätt känns det som att man är på rätt väg.

Ändå skapar man drama och använder oerhört hårda ord mot varandra. Vad är det här egentligen? Är det en slutlig förändring av stamkulturen och dess grepp om människor. Är det i så fall något gott? Betänk bredden av förutsättningar här i landet. Det finns stora lågutbildade grupper (ev lättpåverkade av retoriker), oerhört välbärgade människor som tillskansat sig makt på olika sätt och en klick välutbildad "medelklass". Och alla håller noga reda på vilken stam de tillhör. Egentligen inte alls möjligt att jämföra med det västerländska samhället. Ändå försöker man införa demokrati enligt västerländsk modell. Fordrar förmodligen enormt mycket diskussioner där lyssnande är lika viktigt som att tala... Och här verkar man ändå ha kvar förmågan att både tala och lyssna. Hemma i sverige har man i mångt och mycket slutat lyssna... Men det är många som känner behov av att tala.

Bara att vara här ställer allt på ända. Varje dag gör jag nya små insikter. Har alltid trott på att om man en gång varit i Afrika blir man aldrig densamma igen. Inte haft belägg för den tron förr men nu vet jag att så är det! Livet är verkligare här. Det skalas av och blir naknare och mer levande mitt i all misär. Är så oerhört tacksam för att jag fick komma iväg. Har dåligt samvete för alla er därhemma som jag vill finnas för men den tid jag kan få här är nog ändå värt det tror jag...

Kram till er alla!

3 kommentarer:

Gunbritt sa...

Det är kul att läsa om erat Afrikaäventyr. Vi har länkat till din blogg och hoppas att det är okay! Det är ju fler än vi som vill läsa om era strapatser i
Afrika!

Gunbritt, Benny och hela klanen!

Anonym sa...

Hej & Hå!!

Njut Monica vi all finns kvar när du kommer hem. Tack för allt under vår helg i december. Det var underbart med mat på bordet, du ger energi till oss alla. Hoppas att du har garn så du klarar dig.. Tänker på dig. Många kramar från Åsa med familj

Monica sa...

Tusen tack båda två! Och självklart är det ok att länka hit...

Krama alla underbara vovvar... och sköt om er!