tisdag 29 december 2009

Tiden snurrar så fort

när man har roligt. Och det har jag just nu... trots saknaden..... Marknaderna och jobbet tar det mesta av min kraft och energi men båda är oerhört kul. Tror jag hamnade på rätt jobb nu. Tokhögt tempo där man får testa sina gränser blandat med lugna stunder som öppnar för samtal, möjlighet att få hjälpa människor och lite lagom mycket teknikutmaningar, trevliga temperamentsfulla arbetskamrater och kunder av alla sorter och slag. En oväntad generositet från arbetsgivaren som överraskar och glädjer, jag är inte van vid att en simpel timanställd får vara med på möten, julbord och t o m får julklapp från arbetsgivaren! Uppskattar det enormt. Och nattjobb... jag älskar nattjobb. Men det blir inte många minuter i telefon på den lediga tiden, det får jag nog av på jobbet.

Dessutom blir jag involverad i det nya sverige. Det är bara att konstatera att vårt land förändras och det fort. Under åren i det stilla Kjula glömde jag att hänga med tror jag... På årets julbord som var en blandning av hotell- och taxifolk fick jag uppleva att i mitt eget land vara i minoritet som svenska! En väldigt, väldigt konstig känsla men också spännande. Kände igen dynamiken från tiden i Kenya. Vet inte hur många nationaliteter som satt kring bordet på Westerqwarn i Strömsholm men många var det.... Och jag tror inte någon i de högsta ställningarna var ursvensk. Såhär är det och det märks nog mest i serviceyrkena. Jag är ännu inte på det klara med hur det skiljer sig från det sverige jag började arbeta i men jag tänker mycket på det och återkommer säkert med reflektioner framöver. Har ju ett par säsonger på ett ursvenskt fjällhotell för många år sen att jämföra med.


Men jobbet är inte alltid kul, det ska väl erkännas.... är ensam ansvarig på hotellet på nätterna, står i en reception med stora fönster i gatunivå och det är på både ont och gott. Oftast är det charmigt, man följer stadens insomnande och uppvaknande men för några nätter sen var det lite obehagligt för då var det inte så mycket folk ute och de som var det kändes klart obehagliga. Det var lite för hög berusningsnivå och det låg aggression i luften... fast rädd var jag inte, det behöver man inte vara, chaufförerna tittar in med ojämna mellanrum och det passerar både polisbilar och vaktbolag utanför på gatan så händer nåt är chansen att få hjälp fort goda. En av chaufförerna skrattade åt mig och konstaterar att jag tänker för mycket... och det har han faktiskt rätt i... det är bra med arbetskamrater så man får perspektiv....

Senaste marknaderna och summering av mitt första år som knalle

Har varit på ett par marknader till, tror jag ska börja skriva lite mer utförligt om de jag är på, kanske kan vara till nytta och inspiration för andra som har lust att börja åka. Det är verkligen att rekommendera!!! Man träffar folk och får prata om och visa upp det man gör och roligare kan det väl inte bli. Skattereglerna för vad man får tjäna på hobbyverksamhet är numera generösa så det krävs rätt mycket innan man blir skattepliktig. Dock bör man ändå se till att hålla reda på sin försäljning och sina utgifter för man kan bli kontrollerad. Har inte råkat ut för det än men är heller inte nervös för dom nivåerna har jag inte nått. Nästa år är jag mer beredd så då kanske, nu vet jag mer om vad som säljer så chansen ökar. Vore väl egentligen roligt om man kunde sälja så mycket så man blev skattepliktig fast jag tror inte dagen kommer:-)

Julmarknad i Skebokvarn. Tror det var tredje året hembygdsföreningen där arrangerade. Där blev det inte så riktigt lyckat, vi hade fått löfte om att stå inomhus och var därför klädda för det, men fick stå ute. Efter lite krånglande hamnade vi iallafall till sist under tak. Första gången jag ställer upp mina saker i en rullstolsramp. Det var kallt och fuktigt men gjorde iallafall det bästa av situationen, hittade en hel del trevliga människor att prata med och en gång när jag vände på huvudet brann en fotoblixt av och en leende man påstod att det var så man fick de bästa bilderna. Han fortsatte att knäppa ett tag. Jag som hade jobbat hela natten var kanske inte helt överförtjust, men vad gör man inte.... nån måste ju våga så jag hängde bara på och berättade lite kort om vad jag gör och varför. Det blev dock ingen bild i tidningen, bara en kort artikel. Han konstaterade i artikeln att jag har specialicerat mig på vantar, halsdukar och mössor. Inget medvetet val men när jag tittar på mina saker ser jag att han nog har rätt. Bra att få hjälp att se.... Artikeln hamnade i Katrineholmskuriren av alla tidningar!?! Fick ett bra tips av journalisten på säljbara "ting" att sticka. Vad det är håller jag dock för mig själv tills jag undersökt marknaden:-)

Extra kul var att jag träffade fler representanter för områdets textilkultur och den visar sig vara imponerande. Det finns flera som håller får just för ullens skull och det verkar som att man håller på att utveckla sig ordentligt i konsten att få fram bra ull och använda den kreativt. Jag köpte några härvor garn spunnet på Solkustens ullspinneri av får från Båvenområdet. Ska bli roligt att se hur det för sig i stickningen! Den 10 januari har Båvenmaskan en dag på hembygdsgården dit Mälarmaskan är inbjuden. Jag har skrivit lite om det på Mälarmaskans blogg och även startat en grupp på Facebook som jag kallar Mälarmaskan m fl där jag hoppas fler och fler ull- och stickintresserade kommer att skriva om lokalproducerade garner och aktiviteter i länet. Sörmland är så litet så vi kan gott skapa aktiviteter för hela länet för att lära oss mera och inspirereras av varandra.

Efter att ha stått ute och frusit hela dagen var jag lite trött när jag körde hem, hade ju jobbat hela natten också, men trots att det var beckmörkt och regnigt och okänd väg så gick det bra och jag hann hem i tid för att äta ordentligt och sticka lite innan det var dags för ytterligare ett arbetspass. Söndagsnätter är rätt lugna så det gick bra att jobba men måndagen sov jag gott... Otroligt vad man orkar när man har roligt!

Nästa var sista helgen före jul i Rinkesta slott utanför Ärla. Slottet har aldrig varit öppet för allmänheten, har använts som vårdhem ett antal år och nu söker den nye ägaren efter användningsområden. Bl a håller en osttillverkare, Sofia, till där och det är hon som höll i trådarna för marknaden. Där fick vi platser inne tack och lov för dagen var vansinneskall!!! Det kom inte så mycket folk som vi hade trott och det började lite trögt på försäljningsfronten men lossnade... Roligast var en härlig dansk konstnär som förälskade sig i mina tvåändsstickningsmössor. Han köpte en och sen försökte han sälja övriga till ett antal personer. Borde kanske anställa honom som säljare, fast jag skulle nog inte hinna sticka i samma takt som han säljer. Även här fanns Båvenområdet representerat med garner och ullalster men jag handlade inget denna gång. Kul dock att ses igen när man börjat bli bekanta. Fanns en dam till som hade textilier och lite stickat. Hon gjorde roliga vantar, förmodligen av restgarner. Modellen typ lovikka men inte ruggade, förmodligen stickat av restgarner för det var flera färgfält i varje och en avig rand som dekor ett varv in på några färgfält. Enkelt och effektfullt! Nej, jag kopierar inte andras modeller, men om någon låter sig inpireras av vad jag berättar så varsågod..... Gav henne mina uppgifter och hoppas på att vi kanske kan åka tillsammans nångång. Hon gillar också mindre marknader och vårt sortiment kompletterar varandras.

Summa summarum av detta mitt första marknadsår är.... Wow.... jag är helt fast! Det är jobbigt att masa sig upp på mornarna, plocka ihop och försöka hålla i ordning, leta sig fram på ställen man aldrig varit men oj... det är värt varenda minut! Det är oerhört roligt att möta människor, få en direkt feedback på det man gör, få prata om det man älskar. Varje marknad föder nya idéer, ibland får man nya vänner och bekanta både bland knallar och besökare och även om man inte blir rik så ger det iallafall så mycket inkomst att man med gott samvete kan fortsätta sticka i garner av god kvalité och unna sig att experimentera och pröva. Det här vill jag fortsätta med länge.... Tack till er som hjälpte mig att komma igång, tack till alla härliga människor jag mött och... vi ses igen!!!

torsdag 10 december 2009

Man borde inte vänta....

fast det gör man ju ändå. På allt möjligt... nu återigen på att höra från maken, han skulle ha ringt igår men inget hördes. Kan ju vara dålig mottagning.... Såg att nån svensk var anhållen i Pakistan igår, grannlandet. Fast det borde inte kunna vara han. Men vad vet man... iallafall inga läskiga påringningar på dörren på ett par dagar nu. Kanske har jag lyckats plantera obehagliga vibrationer så ingen vågar...

Himla tur man har jobb!!! Nu ska jag stänga ner datorn, har varit inne på Facebook ett tag, hittat gamla vänner, spelat Word Challange och lagt upp en ny grupp som jag hoppas kan bli samlingsplats för stickintresserade i Sörmland. Gruppen heter Mälarmaskan m fl. Sen blir det sova, vovven kommer ett tag så då blir det promenad och mer sova och sen jobba inatt. Fast.... jag tror jag får sticka en stund också, Lena på Nystvindan inleder ständigt i frestelse.... nu senast ett nytt Dropsgarn.... - Delight -. SÅ underbart... tunt, löstvinnat men starkt strumpgarn i förföriska färgövergångar... blir ett försök nu först men halvvantar som ska ut på första bästa marknad.

Borde verkligen få fart på kameran snart men det är så mycket man borde....

söndag 6 december 2009

Stackars säljare

konsulenter, agenter och allt vad dom nu kallar sig som har fräckheten att ringa på dörren. Vad sjutton är det för nytt fenomen???? Länge har det ju ringt säljare av olika sorter och slag, det hjälper inte ens med NIX, många tar sig fram iallafall. Nu har dom dessutom tagit sig för att börja komma hem och ringa på och tjata om elavtal och telefonabbonemang och allt vad det nu är som jag inte bett om.

Men för sjutton... inte kan man oanmäld ringa på dörren till någon som har sin närmaste anhöriga i Afghanistan.... Jag vet... jag överreagerar men jag brukar inte få oanmälda besök och när det nu senaste dagarna ringt på dörren flera gånger så hoppar jag ur skinnet!!! För en sekund är det givetvis poliser eller nåt motsvarande som står där med hemska nyheter, nästa sekund en god vän som behöver hjälp eller bara träffas på riktigt, som vänner gör... så... jag ber retroaktivt och preventivt om ursäkt men jag kan inte rå för att jag blir galen när ni står där med ert påklistrade leende och inplastade id-kort som förmodligen inte säger nåt... håll er borta från min dörr!!!!!!!!!!!
Ska dörrklockan ringa ska det vara av vänskap eller omtanke och inget annat.

Allting har en ände

även denna trevliga helg. Men till Malmköpings julmarknad åter kommer jag mer än gärna, speciellt om jag får det trevliga sällskap som jag fick den här gången! Och vi fick t o m levande underhållning en stund. Stämningen var jättetrevlig, ingen verkade stressad och många tog sig tid att prata en stund. Fick bl a vara rådgivare i hur man hittar knyppelmönster. Det var en herre som i samband med ett benbrott hade provat på knyppling och funnit det vara en avkopplande sysselsättning och nu passade på att få tips om vart man kan köpa mönster. Att sitta och sticka, vilket tre av oss fyra i huset gjorde så fort vi hann, måste, näst att ha hund, vara det bästa sättet i världen att få kontakt med andra människor. Nästan alla verkar ha någon sorts relation till eller tanke om stickning. Fick också kontakt med nystartade "Båvenmaskan". En stickförening i Sörmland som nyligen startat.

Eftersom försäljningen gick bra så... lite måste man ju unna sig... står man mellan choklad och smycken/ljus så... en lyxig liten chokladask, lite kola, nya örhängen och lite ljus fick följa med hem.

lördag 5 december 2009

Kom iväg i god tid

och ovanligt nog hade jag inte ens glömt något! Fick ett rum i en mindre gård vid Malmköpings hembygdsgård som jag fick dela med två andra kvinnor. Jobbigt....... den ena sålde fantastiska smycken som hon gör själv, vackra väldoftande tvålar och ljus (också handgjorda av henne) både med och utan dofter. Och vilka dofter sen... hallon, blåbärspaj, glögg, pepparkaka, päron/sandelträ mm!!! Och den andra sålde handgjorda chokladpraliner och hemgjord kola.... I ett rum intill stod en kvinna i folkdräkt och sålde lite stickat samt fårskinn och garn. Behöver en låst plånbok som det bara går att stoppa in pengar i, inte ta ut från förrän man är hemma.... Vi fungerade bra ihop så dagen har varit jättetrevlig! Lite snö hade iofs varit snyggt men man kan ju inte få allt. Har sålt bra och dessutom kom några saker jag stickat och sålt tidigare vandrande in i lokalen i sällskap med sina nya ägare. Kul att se att det man gör används.

I Afghanistan verkar dom ha det så bra det går. Har haft sillfrukost enligt anhörigbloggen (som Eva påpekade redan igår)... Fast det är kallt och regnigt och att vara i ett land som detta utan att bli berörd är förmodligen omöjligt. Tänker på er alla som är där...

fredag 4 december 2009

Vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag

Samma sak varenda gång maken är borta längre tid, lägenheten förvandlas till verkstad:-) Köket är än så länge normalt men känner jag mig själv rätt så är det väl snart igång där också. Har så förbaskat mycket idéer i huvudet! Satt i vardagsrummet hela dagen/kvällen. Hade besök av min "daghund" med matte och vi satt här och pysslade. Hade fått fram en massa smågrejer som legat på lager men medan hon producerade det vi skulle göra, OCH visade sig ha oanade talanger, hon är mycket, mycket mer konstnärlig än vad jag är, så fastnade jag i att virka smått med metalltråd. Nu får det vara såhär ett par dagar, det är jättehärligt att bara kunna sätta sig ner och greja när andan faller på. Dessutom stickar jag blommor ur fjolårets häfte Julstickning av Johanna Wallin. När man börjat kan man bara inte sluta och det är utmärkt användning av alla sparade små garnsnuttar. Man stickar smådetaljer som sen sys ihop. När det är grejer som inte ska utsättas för det slitage som t ex en strumpa får utstå är det lättare att sy ihop och fästa, man kan minska antalet stygn och det behöver inte alltid vara snyggt från alla håll. Med ett dekorstygn här och en pärla där kan man göra skojiga små saker.

I helgen är det marknad i Malmköping. Får se om jag ger mig iväg idag och gör iordning bordet eller om det får bli imorgon tidigt. Inget jobba i helgen, nu får det bli fokus på marknad. Men jag vet nu att jag orkar vara vaken och aktiv länge... jobbade i förrgår natt och var igång hela dagen igår ända till 23 på kvällen. Gick jättebra!

Killarna i Afghanistan verkar ha det rätt kämpigt såhär inledningsvis. Sänd goda tankar och styrka till dom så dom reder upp det som behöver redas upp!

tisdag 1 december 2009

Jobbat inatt

och nyss vaknat. Har hört av Göran så allt är väl. Igår på dagen fick jag följa med min daghund och hennes matte till veterinären. Lilla vovven har fått några knepiga knölar som veterinären tog en biopsi på. Huvva, det är inget trevligt att se djur sövas och bli skurna i även om det är små ingrepp! Men det verkar ha gått bra, nu är det bara att vänta på resultatet, tack och lov verkar det komma före jul. Vore inget kul för dom att behöva vänta över helgerna! Tror inte det är nåt farligt, vovven är pigg som en mört, men man vet ju inte och ju tidigare man kan få koll på elaka celler som överagerar, desto större chans att kunna göra nåt åt det.

Natten var jättelugn, men då blir det ju istället tid för samtal. Det är alltid roligt att få prata en stund. Taxichaufförer har sett det mesta och jag lär mig mer om stan och folket här än vad jag gjort under alla mina 19 år här! Eller åtminstone får jag perspektiv jag aldrig haft. Och inte bara om stan, vi har chaufförer från många olika länder så det blir lite omvärldskunskap också. Vilket jag definitivt behöver, har alltid haft en väldigt snävt perspektiv med mestadels sverige som referensram. Numera är det givetvis en övergiven värld, inget blev sig likt sen jag träffade Göran. Men det är mycket att ta igen. Stora luckor i allmänbildningen som behöver fyllas på.

Ska försöka sticka lite nu när jag fått kontakt med maken igen och återfått lugnet (fast jag var inte så särskilt orolig, den här resan vet jag kommer att innebära långa uppehåll i kommunikationen). Blir inte så mycket mer gjort inför marknadsdagarna i helgen, ska göra några iögonfallande småsaker bara. Jobbade på bra förra veckan så förrådet är lite förnyat. Nu är det några liggande beställningar som ska utföras och så vill jag försöka avsluta mina egna projekt som väntar så snällt.

fredag 27 november 2009

Morgon

Försökte hitta maken på nätet men han hade redan varit inne och sen länge försvunnit. Jaja, sådär är det... man kan ju maila. Själv ska jag vrida på dygnet så jag kan vara pigg och alert när jag jobbar inatt. Tycker verkligen om att jobba nätter!!! På helgerna är det tempoökning framåt natten, vardagsnätter lugnare och sen klingar det av nästan helt en stund, samtalen som kommer till växeln blir färre och färre och möjligen lite svårare att uppfatta för att till sist helt avta en stund. Och så börjar stan vakna så sakta med städare, tidningsbud och brödbilar. Morgonbussarna börjar rulla med enstaka passagerare som knappt ser vakna ut och sen när det är morgonpromenaden hem kommer de som är ute med raska steg, alla har ett mål och är totala motsatser mot nattens innevånare. Det är helt olika verkligheter.

Så nu ska jag fästa trådar en stund, ut på stan en kortis och sen är det dags att försöka sova så länge det bara går. Ingen daghund idag, hon var här några timmar igår och förgyllde tillvaron. Att en sån liten varelse kan vara så rolig! Tar sig fram överallt, letar upp bortglömda garnnystan och kommer stolt med dom i munnen (hupp....), ligger uppe på soffkuddar som borde ramla men inte gör det, visar sån enorm glädje när något händer men kan också vila när man sitter ner och gör nåt. Och busar som en dåre stundtals...

Ha en bra dag!

onsdag 25 november 2009

Soldathustru

Nu är det på allvar!!! Fick ett tidigt sms om mellanlandning i Turkiet, och ett senare som bekräftade att de nu landat i Afghanistan. Vet inte om alla är på plats än, de åker tydligen i omgångar, men "mina" är där iallafall. Känns... både oroligt och spännande. Förberedelsen har varit väldigt lång. Men på nåt vis, när man får lång förberedelse, så känns det som att det aldrig ska bli verklighet. Men det är det nu... Min man och min styvson har klivit ut i talibanernas rike och där ska de verka i ett halvår. Och förhoppningsvis få tillfälle att göra något gott! Förbättra livsvillkoren för en oerhört utsatt civilbefolkning. Mm... lite stolt är jag allt över dom också, inte bara orolig. Många människor talar om att de vill göra saker men mina killar... dom gör faktiskt någonting.... puss på er!

Innan avresan har vi varit till svärmor i Jönköping, hittade tack vare henne en ny garnaffär där som jag verkligen måste rekommendera. Återkommer om det, hittar inte adressuppgiften nu... men... hon hade Rosa papperskassar och packade in garnet i rosa silkespapper... åååhhh så läckert.

Förra veckan tog vi en kryssning till Riga! Min första kryssning privat och mitt första besök i den delen av världen. Inte Görans förstås, han har ju varit överallt redan... men det var trevligt... gav verkligen mersmak. Gick givetvis omkring och tittade i gamla stan, det måste man ju, men hittade också en mer genuin och oändligt stor marknadsplats med både mat, hantverk och "grejer". På marknaden var priserna betydligt humanare än i gamla staden. Ett bärnstenssmycke måste man ju bara ha, ägde faktiskt inget, och hittade ett lokalt tillverkat, helt klart udda i ett litet marknadsstånd. Ingen "investering" men klart användbart. Garn... nej, det var det inget överflöd på men faktiskt börjar min man få upp väderkornet för längst bort på marknadsplatsen nosade han upp en pyttebutik som jag redan passerat som undangömt i ett hörn hade vanligt, rejält, tvåtrådigt kulört ullgarn på tvåhektoshärvor för dryga 20 kr/st!!!!! Men då hade vi gått mycket och länge... Båten... hm... hade en del fördomar... faktiskt besannades inte så många av dom. Det var riktigt trevligt och det beror absolut inte enbart på att det fanns ställen där man kunde sitta inomhus och RÖKA:-) Vilken lycka... få sitta ner, varmt och skönt, god dryck och tobaksrök.... Det var så härligt så stickningen fick faktiskt vila en stund, men den var med i väskan hela tiden.

På stickfronten... ja... det blir ett och annat... nu är det ju julmarknadsdags så jag fyller på lagret allt jag orkar... Inget direkt spännande och nyskapande som övriga stickerskor på nätet men så är det ibland. Återkommer med bilder så småningom. Har en massa projekt i huvudet, förmodligen fler än vad jag någonsin kommer att kunna förverkliga om jag inte tar hjälp. Det finns ingen ände på vad man kan göra mer stickor och garn.

lördag 24 oktober 2009

Sticka mössor

var inte min plan just nu, jag skulle ju ägna mig åt mina egna "åtsidanlagda" projekt men det har iallafall blivit lite mössprojekt, nu senast en helt okreativ som ska fungera som värmekälla under en stridshjälm. Jaja, så kan det bli om man lever med en militär. Men det är ju kul att göra nåt som är verkligt avsett för användning. När man gör delikata spetssjalar händer det gärna att dom hamnar i ett skåp för att folk inte näns använda dom.

Har hittat en alldeles jättehärlig daghund i miniformat. Blir bara nån enstaka dag för matte jobbar timmar men ändå... Hon var hit igårkväll med husse och matte, jag som är van vid belgare och Sigge svamphund iakttog med viss förskräckelse hur hon tog sig in i minsta vrå och kom glatt framskuttande med t ex ett garnnystan i munnen. Blir väl en bra anledning att inventera och sortera förråden i välförslutna kartonger. Kul ska det bli iallafall att ha en promenadkompis framöver så man verkligen tar sig för med att gå ut. Som vädret är nu är det allt för frestande att sitta hemma i fåtöljen och sticka med en ljudbok i örat. Måste vara något av en rekordanvändare hos Storytel, har redan läst 28 böcker!

När man är ute mycket i skogen är det svårt att undgå ett väldigt väldigt tråkigt fenomen! KYRKAN skövlar skog.... Vore det någon skogägare man borde kunna lite på vore det väl dom, men tydligen är kapitalbehovet stort just nu så man struntar i folks behov av rekreation och alla djurs, växters och insekters behov av orörd mark. På Sigge svamphunds blogg finns just nu ett bildexempel. Hur får man stopp på sånt????? Har hittat en länk som kanske kan vara till nån nytta men jag vet inte om det håller undan just kyrkans skövlingar. Ett klick för skogen.

Idag ska det packas igen, maken kom hem för ett par dagar sen men nu är det dags att ge sig iväg igen. Och snart är det avresa för flera månaders bortavaro... Tycker det står om Afghanistan i varenda tidning jag öppnar just nu.

Ha en trevlig helg! Det planerar vi att ha....

onsdag 21 oktober 2009

Ännu tid för svampskogen

och det är ju något som definitivt prioriteras över stickningen, ibland iallafall. Igår hade Sigge svamphunds matte lusläst kartan och hittat ovandrade skogar med kärr och hade dessutom kännedom om att just det markområdet lär vara kalkrikt så det kunde tänkas vara fyndplats för rödgul trumpetsvamp... Bryggde kaffe, men fick lov att köpa macka i samband med tankning för "någon" hade inte handlat på ett tag. Blir lätt så när man är mycket ensam. Och så iväg.... Det var rätt dimmigt på morgonen men ett antal plusgrader så det var ingen risk för halka. Plockade upp en glad Sigge med matte i Hälleforsnäs och så gav vi oss av. Ett rådjur dök upp vid vägkanten men på sånt avstånd att det inte blev nån incident, inne i skogen syntes ett kid. Vacker syn, men man vill ju inte göra närmare bekantskap. Och sen följde en kärrvandring! Ingen skulle kunna få mig att hoppa, klänga och klättra på det sättet om det inte rörde svampplockning! Inte klokt vad man tar sig för för de små raringarna. Och efter ett antal kärr var korgarna fulla och tunga som bly! Höstsvamp är fuktig och tung trots att de en och en är små och lätta!

På vägen hem stannade jag till hos Belgarhuset, det börjar vara dags att leverera valpar idag och jag ville se hela flocken en sista gång. Åtta valpar är MÅNGA!!! Satt på golvet med dom en stund och de gjorde sitt bästa för att äta upp både mig och mina kläder.

Stickat blev det inget igår men all svampen är klar och i torken och än är det tid för fler vandringar.

tisdag 13 oktober 2009

Strålande höstväder

här i Eskilstuna men jag ser att det visst kommit några snöflingor här och var. Inget spår av nåt sånt häromkring just nu iallafall, bara solsken och flammande höstfärger. Borde kanske gå ut och njuta men jag krigar med en förkylning så det får nog bli en innedag med stickning. Har hittat ett företag som heter Storytel som tillhandahåller ljudböcker via mobilen till en rimlig kostnad så jag sitter i min fåtölj och låter bok efter bok strömma genom öronen medan jag stickar på lite olika projekt. Just nu har jag experimenterat lite med att sticka mönsterstickning med bomullsgarner på en ullbotten (Karisma och Muscat). Ska bli intressant att se vad som händer när man tvättar, om bomullsgarnet kryper ur eller om det blir vackert. Spännande är det iallafall, mönstret får mer liv när det blir kontrast även i lyster och inte bara i färg.

lördag 3 oktober 2009

Garnaffär

Det är ju inte direkt nån hemlighet att jag älskar Nystvindan och att en anställning där, om så enbart på deltid, vore min stora dröm men tack och lov kommer fler garnbutiker i närområdet! http://www.avigochrat.se/index.html i Torshälla är ett välkommet nytillskott. Nope.... jag har inte minsta chans att få jobb där, innehavarinnan har döttrar med samma intresse, men det är ett kul komplement så man kan hitta ännu fler roliga garner! Där hittar man bl a en härlig blandning med ull/soja som ger ett skimrande resultat med tungt fall och några roliga blandgarner med olika strukturer.

Ohöljd reklam!

Vet du nån som vill publicera kul böcker... här finns en skribent!!! http://svamphunden.bloggagratis.se/

Vet du nån som vill läsa mer som en nybörjare i stickning som utvecklats rekordfort och är så produktiv och kreativ så man bara häpnar.... och DESSUTOM kunnig i layout etc http://emmagjort.blogspot.com/search?updated-max=2009-09-07T21%3A55%3A00%2B02%3A00

Vet du vilka som är stickandebloggvärldens bästa vänner? http://evaihalmstad.blogspot.com/ och http://parlmudden.blogspot.com/ . Det är vänner som hänger i fast det kärvar ett tag (länge....).

Vet du nån som vill köpa hundvalpar att arbeta med och uppfödda i totalt trygg och kärleksfull miljö? http://belgarhuset.bloggagratis.se/

Nä.... inte någon som helst vinning har jag av dessa rader men det är människor jag respekterar och tycker så intensivt mycket om så de förtjänar ett extra omnämnande!

onsdag 30 september 2009

Arbetslösa var vi

men så är icke fallet längre. Under sommaren har vi lyckats ha ett par jobb var, nu är maken på utbildning inför uppdrag i Afghanistan och på helgerna kör han ibland taxi. Jag jobbar så mycket jag får (inte tillräckligt) som personlig assistent samt jobbar i taxiväxel. Övervägde att ta taxikort men det har varit lite fullt i huvudet av alla nya kunskaper och av att återkomma till arbetslivet så det där med att ta det kortet har fått vänta lite. Men jag ska nog framåt hösten här när det börjar sätta sig lite.

Det är rörigt och hopplöst att planera och stundtals är läget smått förtvivlat när vi bara inte får till det men ändå.... vad det är underbart skönt att få jobba igen!!! Tack vare snälla vänner som låter mig kela med hundvalpar och ser till att jag kommer ut på långa skogsvandringar och en make som står ut med mig när jag tappar koncepterna av all röra så går det här. Det blir väl en vana och någon sorts ordning så småningom.

Och stickat har jag gjort på löpande band! Hinner sällan eller aldrig med stickcaféerna just nu men stickar så mycket jag orkar hemma. Har under sommaren, återigen tack vare vänner, kommit ut på marknader och fått sälja så pass att stickningen finaniserar sig. Och givetvis träffat mycket folk att prata garn och stickning med. Det är alltid kul! Nu är det uppehåll ett tag med marknader men inför jul är det dags igen. Måste givetvis bättra på lagret inför marknaderna men hoppas också kunna få slutföra några projekt till mig själv. En flätstickad kofta i Silke Tweed har länge varit en dröm och för en tid sedan fick jag råd att köpa garnet men har inte fått den klar än. Den ligger ganska högt på prioriteringslistan.

Ska också försöka komma igång med bloggandet igen för jag har saknat alla bloggvänner. Nu är humöret och energin tillbaks så...

måndag 9 mars 2009

Arbetslös(a)

Uppbrottet från Kenya blev hastigt och oväntat pga en familjetragedi. Jag kom hem redan i september och har varit hemma sen dess. Maken återvände och jobbade kontraktstiden ut men är nu hemma. Det visade sig vara i totalt fel tid vi kom hem! Det är ständiga rapporter i media om nya varsel och samhällsekonomin dalar vilket påverkar arbetsgivarnas förmåga att/vilja att anställa. Så här går vi båda två, arbetsföra och sugna på att hugga i, men till ingen nytta... vilket slöseri arbetslöshet är i ett samhälle där så mycket skulle behöva utföras... Jag ska berätta mer senare om våra öden och äventyr medan vi försöker hitta nya jobb, det är en lång och skumpig resa kan jag försäkra och mycket av svagheterna i vårt system blottas... Vi ser kanske lite mer av det än andra eftersom vi varit utom EU så länge så vi har trillat ur alla trygghetslösningar som finns i sverige, dvs A-kassa, sjukpenning osv. Och när man väl trillat ur är det inte helt enkelt att leta sig in igen!

Vi söker allt vad vi kan på allt som dyker upp söder om Gävle och för att få känna oss åtminstone lite till nytta medan vi letar så får vi jobba på Röda Korset. Tack och lov för det!!!! Det är lite speciellt att jobba i en frivilligorganisation där alla utför oavlönat arbete men det är både roligt och givande och ett betydligt bättre sätt att tillbringa sin tid än att sitta hemma och titta på väggarna.

Har DU nåt jobb åt oss så tveka inte att höra av dig.... Vi kan/vill båda hugga i med det mesta och det vore underbart att få se en lön trilla in igen...

Stickning

Det har blivit mycket stickat senaste månaderna! Stickning är ju som bekant bästa medicinen mot det mesta... Tur man har sitt garnlager att knapra på när man inte kan shoppa som man vill. Men jag har varit jättedålig på att ta bilder så det får komma senare. Bland det som växt fram har funnits pulsvärmare, företrädesvis "Ankfötter" (fritt översatt) som fanns med i Sticka meras pulsvärmarklubb i fjol. Ett enkelt spetsmönster som gör sig väldigt fint. Har använt egna rätt ofta, även på Kupan där jag sen i januari får gratisjobba några dagar i veckan för att ha nåt att göra. En bosnisk kvinna som jobbar där blev helt fascinerad över dessa, hon beskrev det som att det ser ut som att man är prinsessa. Självklart fick hon ett par egna. Och min goa svärmor som har bekymmer med sina handleder och därför alltid bär klumpiga handledsstöd fick ett par förlängda med hål för tummen för att dölja "bandagen". Några pulsvärmare ligger på lager inför kommande marknader men de ska bli flera.

Har också gjort färdigt några påbörjade tröjor som vänner hade i sina förråd. Bra sätt att få klart nåt som bara ligger, låt nån annan göra det... för den som tar över är ju stickningen helt ny och därför rolig igen. Har givetvis några egna såna projekt också, påbörjade men inte avslutade. Men jag har så mycket sticklust just nu så jag tror inte jag behöver lämna bort nåt men man vet ju inte....

Har experimenterat lite med sjalar och scarfs. Efter att ha tittat på det i flera år och t o m stickat en kortärmad kofta i det så blev jag helt plötsligt helt förälskad i Hjertegarns Ribboon... är en långsam själ... garnet är utgående så det kommer inte att gå att få ta i mera och jag har inte pengar att köpa upp det som finns på lager nu. Högst irriterande! Men jag får leka med det jag har och sen hitta på nåt annat....

Disktrasor har diskuterats flitigt på sticklistan, det var förstås smittsamt så det ljusvekegarn som legat i åratal har förvandlats till ett par dussin enkla men högst funktionella disktrasor. Har också använt ett gammalt blandgarn bomull/lin som blev över efter en jumper stickad på 80-talet och det blev också utmärkta disktrasor med lite mer riv i. Fast det räckte inte till så många.

Strumpor flöt ur fingrarna en period. Förälskade mig i ett nyinkommet garn behandlat med jojoba och aloe så det blev några par till en familj med diabetiker och då räckte garnet även till ett par till mig.

Och flättröjor har också varit ett ryck! Fick göra två stycken till barn före jul, det är så otroligt kul! Mycket jobb, det var något mönster på vartenda varv men man lärde sig snart rapporterna så det blev klart i tid. I farten blev det lite mössor, halsdukar och vantar med flätor också...

En period var det mönsterstickning med flera färger... till det passar restgarnerna som ligger helt förträffligt! Hittade äntligen en teknik så det blev relativt fint i övergångar mellan färger. Har inte varit nöjd förut men nu fungerar det bra. Favoriten blev en rutig halvvante, den har jag gjort många av. Bild kommer senare. Har ett antal idéer i huvudet som ska få komma ut under våren...

Ja, mycket stickning är det tack och lov och stickcaféerna är lika trevliga som alltid, om inte ännu trevligare för det har kommit några nya människor som bidrar med tankar och funderingar och några som var med från start men försvann har återkommit ett par gånger. Jättekul!!!

Länge sen....

men livet här hemma har varit lite konstigt och upp och ner så jag har inte velat belasta er med mina funderingar. Nu kommer våren smygande och med den livsandarna så nu tror jag att det är dags igen. Men jag lovar ingenting om hur regelbundet jag kommer att dyka upp... det får framtiden utvisa.