Mycket har hänt...

sen sist... Och samtidigt har det varit väldigt lugnt...

Har haft stickorgier! Just nu stickar jag tofflor som ska tovas till mina goa vänner i Belgarhuset som förra helgen flyttade ut till sitt drömhus. Underbart ställe, men en aning kyligt på golven och vad passar då bättre än tovade tossor att låna ut till gästerna. Men det har också blivit mössor i massor, halsdukar, strumpor och tröjor. Vad jag ska med allt till? Tja, inte vet jag men det är roligt att göra. Lite blir förstås julklappar och kanske åker en del ut på Tradera också, mer om det sedan.

Har också haft förmånen att gå på stickkurs för Britt-Marie Christoffersson, baserad på hennes utställning "Stickning - ett hantverk att utveckla". Tack Ingalill som hjälpte mig så jag kunde gå kursen!!! Försöker i den mån jag kan och förmår, är inte så pedagogisk, sprida de kunskaper jag fick för att fler ska få inspireras av Britt-Maries fantastiska utställning.

Varit i Norrköping på en försäkringsmedicinsk utredning. Måste säga att jag betraktar det som en stor förmån att få ha varit där. Personalen var väldigt duktiga på att hantera människor och jag kom hem helt slut men med förvånansvärt många av de svar jag behövde för att kunna gå vidare.

Nystvindan har även denna månad en sticktävling. Förra månaden var det slipsar, då kom min ormslips på tredje plats! Tack alla som röstade på mig. Förvånas över den kreativitet som kom fram i de presenterade tävlingsalstren! Det är ju det jag säger, i Eskilstuna finns både kreativitet och hantverkskunnande i övermått. Gäller bara att det kommer fram!!! Visa vad ni kan alla duktiga människor!!! Nästa tävling ska bli efter jul. Nu pågår en omröstning med inlämnade sittunderlag. Att man kan göra det på så oändligt många olika sätt... Gå in och kika och rösta...

Mina troliga framtidsplaner presenteras i ett eget inlägg, för nu känns det som att det är dags att börja tänka framåt igen! Tack FMC i Norrköping för den hjälpen!!!

Har höströjt balkongen lite grovt... hela den prunkande blomstringen är jämnad med krukkanterna. Gör lika ont varje år men man måste ju.

Och mitt rara brorsbarn Ebba växer så det knakar. Har fått kontakt med mamma Helena på Facebook så nu kan jag få se bilder av Ebba och Lucas lite mer regelbundet. Hoppas också få åka hem i mellandagarna eller kring nyår och träffa dom på riktigt. Känns jättekonstigt att inte ha sett mina enda brorsbarn!

Och vännerna i Belgarhuset har som sagt var flyttat! Det var ett projekt modell större och det känns skönt att ha kunnat hjälpa till lite och avlasta med hundar och lite småplock för frun i huset har verkligen tokjobbat inför den här flytten. Tänk er att bryta upp efter 22 år i ett hus där barn och hundar vuxit upp och levt. Det blir lite minnen och tja... lite skräp kanske också som kryper fram ur vrårna. Men tack vare en massa snälla och starka människor gick själva flytten som en dans trots allt och nu är familjen inflyttad i ett litet paradis på landet där hundarna kommer att få gott om egna utrymmen och både hon och han får gott om utrymmen att utöva övriga intressen.