Här är vägen ut från lägenheten. Låsbara grindar och galler finns överallt... Det är nybyggt, så trädgården är ännu inte fullt utvuxen men det blir nog härligt om något år med häckarna och de nyplanterade palmerna.
En snabb blick åt höger, där är vår balkong. Pelargonerna blommar inte ännu efter omplanteringen. Jag nöp bort alla blomknoppar då för att hjälpa som att sätta mer rötter, men snart är de på gång.
Huset bredvid, det är tre hus inne på vår gård, alla likadana.
Åt vänster, där man går för att komma till parkeringen.
Poolen är fin, men dels är det så öppet, dels finns inga möbler så man ligger helt enkelt inte och solar. Tror jag var brunare när vi for än när vi kommer hem igen.
Parkeringen, muromgärdat, muren kröns av taggtråd och elstängsel. Alla lägenheter har två egna parkeringar.
Rabatten närmast bilen, de gröna bladbuketterna är Afrikas blå lilja, nu överblommad, och på hörnet är ett underbart bestånd av lavendel.
Vi kan verkligen inte klaga på vårt boende ur estetisk synpunkt, det är ett litet paradis. Men funktionen driver en till vansinne. I fredags, kl 17.30 försvann allt vatten igen, fick tillbaks det söndag vid 14-tiden. Allt vatten! Fanns inte ens att spola i toaletterna, och försök laga mat utan vatten.... Senaste teorin är att någon jackat in sig på fastighetens vattenledning och stjäl vårt vatten. Det sker inte ett kontinueligt tillflöde utan det offentliga vattenbolaget fyller på fastighetens tankar 2-3 gånger per vecka, sen portioneras vattnet ut till en vattentank för varje lägenhet, belägen på taket förutom köksvattnet som finns i en särskild tank på gården... Mycket, mycket underlig konstruktion... Vattenbristen gör dessutom att folk börjat bunkra vatten, så på de balkonger som är på andra sidan huset, använda av våra husor som tvättstugor, har ett antal människor börjat hålla egna vattenförråd på flera hundra liter vatten. Håller tummarna att byggkonstruktionerna håller för den extra belastningen....
Elförsörjningen lämnar också mycket att önska. En fredag räknade jag till åtta strömavbrott. För att inte all elektrisk utrustning ska förstöras har Göran satt in nån sorts utjämnare på kritiska kontakter, t ex frysen. Hemma behöver man sällan tänka på sånt...
Dörrar går ofta åt "fel" håll, låsen låses åt fel håll, vi har en gallergrind för ingången till huset, men vårt vardagsrum har enorma glasrutor så det är gjort på en sekund att slå in en ruta och gå in. Nu har vi inget stöldbegärligt här så det spelar inte så stor roll, dessutom är det ju som du såg väl ingärdat och vakter i tjänst dygnet runt som håller kull så jag är inte orolig. Men inkonsekvensen är intressant att iaktta.
I köket har vi gasspis... Väldigt bra!!! Ugnen är lite knepig att komma underfund om men jag experimenterar, nuförtiden bränner jag inte särskilt mycket. Fördelen är att man alltid kan laga mat, även om elen är borta, nackdelen att man inte har minsta aning om när gasen tänker ta slut. Från köket tittar jag rakt in i ett grått betonghus, men tittar jag åt vänster ser jag ut på en liten gata där det rör sig en del, och innan betonghuset är det en mur där det klänger grönska i taggtråden och i den grönskan sitter ibland underbara fåglar som t ex kolibri!!!
När man går/åker ut från parkeringen kommer man direkt ut på en högtrafikerad gata som heter Ngong Road där det är ett äventyr varje gång man ska ta sig ut.
Så har vi det här... just nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar