Onsdagkväll är dykklubb

numera. Börjar bli en trevlig vana. Vill man kan man äta där, men maten serveras inte förrän vid 21-tiden. Lite sent för oss svenskar.

Igår var det i stort sett ingen där när vi kom, trots att vi kom sent. Men så småningom började folk trilla in och jag blev slutligen sittande med en tjej i 30-årsåldern. Har träffat henne förut men inte direkt pratat med henne. Var inte säker på vad hon jobbade med heller. Visade sig att hon jobbar för en sektion inom FN som har huvudansvar för miljöfrågor. Hon har som specialuppdrag att arbeta med transportfrågor och bränslets påverkan på miljön. Arbetar från Nairobi mot sydamerika, bl a Brasilien, och öststaterna i Europa. Gissa om den kvinnan hade ett och annat att berätta! Jag har nästan aldrig ägnat en tanke åt fordons bränsle, trots att jag arbetat med en hängiven miljöpartist, men igår fick jag verkligen lära mig ett och annat. Bl a är det bränsle som används i Afrika och sydamerika av sällsynt dålig kvalité. På vissa ställen använder man fortfarande bly för att det överhuvudtaget ska fungera. I Brasilien har man världens största ansamling av raffinaderier, många usla sådana, men ändå har man världens längsta tradition på att använda etanol. Tillverkas av sockerrör. Har använt det redan sen 1920-talet!!!

Vi pratade mycket om detta med etanol och tillverkningen av denna och tjejen hade många synvinklar att bjuda på. Bl a var hon inte helt säker på att det skulle vara bra att införa etanolbilar/flexifuel här i Kenya. Hon menar att det drabbar de fattiga genom att det förmodligen skulle bli så att man valde att använda värdefull åkermark till odling av etanolgrödor och då skulle matpriserna höjas vilket drabbar de som inte har....

Bara att inse... det är inte mycket man förstår men jag är oerhört tacksam för alla möten med människor som berikar mitt inskränkta sinne en smula...